"Jag var ömtålig när jag träffade dig. Jag kände mig så liten.
En tonårsförälskelse som inte togs på allvar.
Hade upplevt saker som jag egentligen inte borde få gjort i den åldern.
Du gjorde mig hel. Hos dig kände jag mig trygg.
Men jag har insett vad jag vill i livet och jag vet nu.
Jag vet att jag inte längre kommer få vakna upp med dig.
Jag kommer inte längre få vila där på ditt bröst och höra ditt hjärta slå.
Jag kommer inte längre få känna dina läppar pressas mot mina.
Inte känna dina händer mot min kropp. Din värme som spred sig och fick mig att känna mig lycklig.
Du kommer inte längre be mig stänga av väckarklockan för att du vill ligga kvar några minuter till med mig bara för att det är mysigt.
Jag kommer inte längre få känna doften av dig som består när du lämnar rummet.
Jag kommer inte längre få sitta på morgonen och äta frukost med dig."

Hur går man vidare? Hur hittar man tillbaka till glädjen i livet efter att ha förlorat den man älskat och älskar men som inte älskar en tillbaka?

taget av evelinas blogg.
jävligt fint.